Taket är fastighetens
största energiyta.

Teknik och källor

Så fungerar teknologin

I korthet

Termis absorbator — ordet betyder ungefär "uppsugare" — är en platta med kanaler av vätska i, som sitter ihopsmält med solpanelens baksida. När solen värmer taket värms vätskan. Vätskan pumpas runt i rör och lämnar värmen där den behövs: i poolen, i duschvattnet eller hos värmepumpen. Det är hela idén.

Solpanelen och plattan byggs ihop till en panel — som en solpanel, men med ett värmeelement. Utan T‑PV strålar takets värme bara bort i luften. Med T‑PV följer den med vätskan in i fastigheten.

Hur den används

En solcell gör el av ungefär 20 procent av solljuset som träffar den. Resten blir värme i panelen — det är därför solpaneler är varma att ta på. Den värmen är ljummen snarare än het: 10–40 °C. Det räcker inte ensamt för att värma ett hus, men det är precis vad en värmepump vill ha. En värmepump fungerar som ett kylskåp baklänges: den flyttar värme från ett kallare ställe till ett varmare, och ju varmare stället den hämtar ifrån är, desto mindre el drar den. Taket blir värmepumpens varma hämtställe.

Ljummen värme kan också användas direkt, utan värmepump: i en pool, som förvärmning av duschvatten — vattnet in till pannan är redan halvvarmt, så pannan gör bara sista biten — och i golvvärme, som jobbar med just låga temperaturer. Fältmätningar på liknande paneler visar ungefär 150 kWh värme per kvadratmeter och år, med ett stort spann på 50–400 beroende på klimat och hur systemet körs.¹

Paneler som ger både el och värme finns redan — PVT — ofta med en växlare av aluminium bakom cellerna. T‑PV skiljer sig på tre punkter. Absorbatorn är laminerad direkt mot PV‑laminatet utan luftspalt — finns det en luftficka kan fukt samlas där, kondensera och frysa; här finns ingen ficka. Hela panelen är av polymer — plast, inte metall — så den kan inte rosta, den väger lite och tål olika vätskor. Och rör och el ansluts i fronten efter montage, så service görs utan att lyfta panelen.

Teknisk fördjupning

Bäst stöd i mätdata har kombinationen värmepump + återladdning av borrhål. Ett borrhål är hålet i berget som en bergvärmepump hämtar sin värme ur. I forskningsprogrammet IEA SHC Task 60 återladdades ett borrhål med takvärme under sommaren: uttaget blev 62 kWh per meter borrhål och år, mot 29 i den ursprungliga beräkningen. Samma värmeleverans kan då klaras med kortare hål, eller hål som sitter tätare.¹

Absorbatortekniken har mätts förut. Provningsinstitutet SP mätte 2010 föregångaren till dagens absorbator till η₀ = 0,802 — ett mått på hur stor del av solenergin plattan fångar i idealläge, vindstilla, enligt dåvarande standarden EN 12975‑2.² Mätningen gäller föregångaren och en standard som ersatts, så den säger inget om T‑PV:s prestanda. Ny provning enligt dagens standard, ISO 9806, är planerad hos RISE.⁴

Att vätskan kyler solcellerna ger i teorin lite mer el, men i nordiskt klimat är vinsten liten — omkring +1,5 procent i Stockholm enligt simulering — så vi räknar inte med den. Nyttan i T‑PV ligger i värmen.

Forskare vid KTH Energiteknik (prosumer‑energisystem) har på Termis förfrågan sammanställt ett utlåtande om PVT‑teknikens potential. Slutsatsen: tydligast värde i avgränsade nischer, främst större fastigheter med större värmepumpar. Störst potential i Europa, i gasuppvärmda bestånd. I Sverige främst där fjärrvärme inte är ett givet alternativ.³

Sammanfattning av utlåtandet, augusti 2026. Underlag, inte en rekommendation av produkten.